VELASQUEZ

Det finns en person, som bara kom typ.. Lärde känna den här underbara personen på jätte kort tid och titta vart vi är typ nu. Behöver inte säga namn(även om halva skolan och lite fler vet vem det är om) för du är så speciell och vet vem du är. På sån här kort tid har jag lärt känna dig, jag vill inte att du lämnar mig.. inte nu, imorgon.. aldrig... vänner, mer än vänner? Det är mellan oss, ingen annan. Hur ska jag förklara? Det är så mycket jag vill säga dig men jag kan inte, jag vågar inte komma närmare dig än vad jag redan har gjort.. Ibland känns det som du inte behöver mig, mina problem. Du försänar någon så jävla bättre än mig. Du är snäll och allt, bland de snällaste jag har träffat i mitt liv och helt underbart. När jag håller din hand blir jag hel varm i hela kroppen och vill inte släppa den, det vill jag inte. Men det är bra som det är nu också. Men jag kan sakna det ibland, men det känns som det kommer bli bra vad vi än gör. Hoppas jag. Bara vi är vänner eller vad som helst, bara du inte lämnar min sida så klarar jag mig, det lovar jag. (Lovar med å, Låvar). Jag är lika förvirrad som du är och jag vet inte vad jag ska göra. Det känns som jag gör det rätta men jag är så osäker. Jag vet inte vad som är rätt eller fel längre. Allt bara går så jävla fort så att jag blir yr. Det jag vet är hur jag känner för dig och att du är så underbar och allt. Det hoppas jag att du redan vet, jag vet att jag gör allt så konstigt och jag önskar jag kunde göra det bra, men jag vet inte hur jag ska göra det bra igen. Du säger att jag ska följa mitt hjärta och så, men jag vet inte vad mitt hjärta vill typ. Eller jo, mitt hjärta säger: Satsa förlora inte honom nu. Men min hjärna säger: Lär känna honom bättre, sen kan du ju satsa. Jag vet inte vad jag ska göra som sagt, behöver väl tid.. inte bara jag, du också. Jag vill inte såra dig, aldrig skulle inte klara av det. Ändå<3 Du är en viktig del av mig nu och så, jag älskar dig<3