detta inlägg är menat till dig.
Tänker inte säga namn, men när det här personen väl läser det här fattar personen att det är just dig jag skriver om.
Jo, messade en del igår natt. Med lite olika personer. Men du, du. Efter allt vi har gått igenom litar inte du på mig? Du fattar inte va? Jag har sagt massa saker till dig som du lika snabbt kan säga till vem som helst och driva om. Allt du sagt mig, har jag inte sagt till en levande varelse på jorden. Det kanske är svårt att tro det, eftersom jag alltid är omringad av människor. Men jag är en människa, jag har känslor. Precis som jag sa till dig igår/idag.. jag skulle känna mig hemsk att veta att jag har svikit dig. Nej, jag skulle inte klara av det. Och jag vet inte hur mycket det betyder för dig att jag finns här, visst kanske konstigt men jag finns. Och jag bryr mig inte om hur mycket du uppskattar de men jag finns. Jag känner endå dig bra, enligt mig känner jag dig skit bra. Men jag vet inte. Du har ändrats på sista tiden. Ignorerad och hatad? Av vem? Tro mig, alla är hatade av någon, alla kan inte vara älskade av alla. Var glad att det finns folk som stöttar dig och finns där och som inte hatar dig. Tänk dig att leva utan dom som verkligen finns där. Du förstår inte, du har endå tur som har vänner och som har folk runt om krig dig som ÄLSKAR dig. Visst, ibland känns det som alla hatar dig men det är inte så. Långt ifrån. Jag hoppas du förstår. Även om du har vart en rikitg idiot mot mig så bryr jag mig. Det kanske är fel? Vem vet? Jag bryr mig inte. Jag bryr mig om att alla ska må bra, iallafall dom närmaste och du tillhör en av dom. Så ja, jag vill inte se dig ledsen eller nere.. jag gillar dig när du är glad och ja.. dig själv. Hoppas du förstår.
